REDAN PÅ ANDRA SIDAN


Tiden går alltid snabbare än man tror. Speciellt när man inte sitter och väntar på att några
dårar skall ta sig i kragen och skriva ett inlägg. Det går snabbt för dem som inte tar sig
tiden. Kanske är det för att det är mycket som håller på att hända. Men vi skall bättra oss.

Å andra sidan har vi skrivit det sedan Sverige och vi är nu i Australien och vår resa börjar
gå mot ända. Antar att vi inte kommer bättra oss.

Vi antar också att ni insett att det kommer mindre och mindre bilder i inläggen, detta på grund
av den ytterst dåliga tillgången till internet. Inte internet kanske, utan snarare hastigheten
på uppkopplingen. Vi har varit bortskämda på många ställen, eller kanske bara tatt oss mer tid.
Vi hoppas därför ni förstår att de flesta bilder lägger vi numera upp i Mediadelen och inte
i inläggen. Samma lika. Men minder bildtext. Hitta på en egen eller fråga! Vi svarar så gärna.
Men på detta sätt känner vi att sidan blir lite mer interaktiv. ja, eller så är vi bara slö.
Men låt oss sätta fingret på att skurken i allt, det är internet!

Om ni nu dessutom kikat på nya bilder ser ni att det inte finns något alls om New Calidonia.
Det är i stort sett bara för att vi inte gjorde något där alls. Det är som Franska Polynesien,
halvdyrt och mycket fransmän. Men över förväntan var det likt förbannat. Fin natur, trevliga
människor trots det franska i generna, och kostnadsfritt att klarera in och ut. Tackade vi för
och tog en liten minisemester i Marina. Duschar. Restauranger och bara lite tid att andas innan
Sista sträckan på 800NM till Australien och Brisbane.

Efter 1 vecka i väntan på New Calidonia och bättre vindar så var det dags. Det hade äntligen gett
en liten lucka i de Västerliga(?) vindarna och gått tillbaka till passadvindar. Vi kastade loss
och gled i fina vindar mot Australien.

Halvvägs händer det där som vi hoppades på att vi skulle undvika, speciellt nu på sista etappen
till slutdestination. Vi får ett SMS som varnar för oväder och 5-6m vågor. Låter inte så kul
så vi gör det enda rätta en seglare i vår kaliber skulle göra. dividerar lite mellan oss själva
och tar motorn en dag bort från ovädret. Det gjorde vi rätt i. Vi fick vindarna men klarade oss
relativt bra undan vågorna. De vart spetsiga bara så båten lät som den skulle gå sönder varje
våg men vi tog uss ju hit till Australien så helt sönder är inte lilla Warskavi inte. Resan på 850NM
tog oss 8 dagar. som vi brukar räkna med andra ord 100NM/24h. Vet inte om vi var nöjda med det
eller inte. Men med tanke på omständigheterna så får vi väl säga att vi var det. Brisbane kom
vi däremot inte till. Vi höll farten men gjorde 150nm fel bara. Så är i Bundaberg. Här skall vi
nu försöka ta oss i kragen och få båten såld. Vi har glidit bort från Marinan här och lagt oss
i floden mitt inne i stan. Trevlig liten håla faktiskt .

Inklareringen gick otroligt bra. Vi behövde knappt slänga någon mat. Vi behövde slänga våra sopor,
all våra popcorn, 3,5 vitlökar och.... ja, det var i stort sett det enda. Jaekla popcorntjuvar!
Kostade oss 330AUD att gå in också till snubben som snodde popcornen. Sicken lirare va? Quarantine
hävdade han att han kom från. Popcorntjuv säger vi!

Mer om importering och säljandet av båten samt vad vi har för oss tänkte vi slänga upp i ett sista
och avslutande inlägg så fort det kommer till den delen. Det blir lite som en säsongsfinal, fast
sista för evig. Lite som när en serie är så stor att regissörerna och manusförfattare bara känner
att det är dags att sluta på topp. Nästa inlägg får bli vårt sånt! Bra! Håll i er tills dess!

warskavi lägger kaptens och matroshattarna på hyllan ett slag...