WARSKAVI TOAST REHAB
 
"mac och pc lattjar inte alltid fint" -ludde i ett stilla försök att skriva detta meddelande
 
MELLANLANDNING PÅ KAP VERDE
850 distans hade vi mellan Las palmas och Kap verde. En seglats vi hoppats klara av på 7 dagar. Vinden såg fin ut! 
Vi gick ut sent från Las Palmas. Vi hade ju trots allt ingen stress alls. Halv 6 på eftermiddagen gled vi sakta ut 
från hamnen, vinkandes till de alla vänner vi träffat där i hopp om att snart återses på andra sidan. Vinden verkade 
fortfarande bra. Sen började nattpassen. Som en storm, fast snarare tvärtom, slutade vinden vara lika frisk och trevlig
som vi hoppats på. Dagen efter hade vi fortfarande Gran Canaria som ett stort berg bakom oss. Ett berg som aldrig tycktes
försvinna. Svårt att känna att det är något som händer, eller att man gör någon fart alls när man ständigt har berget 
bakom sig. Ständigt gör det sig påminnt om hur otroligt lång sträcka vi fortfarande hade framför oss. 
 
Seglatsen tog oss dryga åtta och en halv dag. Vilket vi till slut fick erkänna var helt okay ändå med tanke på vinden vi 
hade bitvis. Rekordet på överfarten var ändå dryga 130 distan på 24h vilket vi var mer än nöjda med. 
Fiskelyckan var inte heller något att hänga i julgranen direkt. De första 4 dagarna såg vi inget liv i vattnet alls, 
inga delfiner, inga flygfiskar, ingenting. Kusligt snudd på. Vi antog att haven blivit helt utfiskade men vi kämpade 
på ändå. Till slut fick vi se ett större stim hoppande fiskar och som en blixt från klar himmel hade vi fisk på samtliga 
utav våra utsäppta krokar. Tyvärr Tappade vi den större utav dem, en väldig best på säkerligen dryga 3-4 kilo. Guldmakrill. 
Men som plåster på det såret hade vi fortfarande otrolig lycka med hecklorna. direkt efter vi tappat den största fisk någon 
fiskare någonsin sett drog vi upp tre mindre tonfiskar på samma heckellina. Direkt efter slängde vi ner hecklorna och BAM! 
en guldmakrill som på beställning. Mindre än den första förvisso. Men ändå. Kom igen nu! Hecklorna ner igen. BAM! mer napp. 
Denna gången tyvärr släppte fiskarna och de mindre tonfiskarna vi hade på igen, kom undan. Men lika glada för det var vi när
vi insåg att ändå fångat mat för alla fyra under hela nästkommande dag. Tackar vi för! 
 
Utöver det var det en otroligt lugn seglats där det enda vi såg var miljoner med flygfisk som kommit svepande fram över
vattenytan! 
 
Väl framme på Kap verde hade vi lite svårt att veta vart vi skulle. Sjökorten i datorn är dessvärre från 2009 och visade inga
som helst tecken på vare sig gästhamn eller ankarplats. Självklart för att krydda till det lite extra så var det självklart
nattetid vi kom fram. Sakta, lugnt och letandes satt vi alla någonstans på båten och spejjade efter ankarlanternor och mastar.
Det gav resultat och vi gled sakta in i Kap verdes enda hamn. På Mindelo. Efter vi lagt till pratade vi med grabbarna på hamnkontoret
som lovade att släppa in och ut oss även fast vi varken klarerat in eller för den delen betalat hamnavgift. MEn vi var otroligt sugna
på att vara från båten lite. SAgt och gjort gick vi upp i stan och spejjade runt... 
 
Efter nu ha varit här i Mindelo i snart en vecka känner vi att det får vara nog och att vi borde flänga oss ut över atlanten.
Vi har ändå lyckats med att bevittna ett redigt glasflaske slagsmål mellan två otroligt apraka öbor som slogs över vem som 
skulle tigga pengar av oss. Vi gick snabbt därifrån. Vi har lyckats träffa mer svenska båtar här äv vad vi nästan gjort på hela
resan i övrigt. Sassy Lady tog emot oss med öppna armar och med välkomstgåva. Vi har även fått småfixa lite på båten. Petter
(Kulturansvariga på Sassy lady. För övrigt en titel Ludde blev mäkta imponerad över och utnämde sig själv till Warskavis kulturansvariga)
hjälper oss just nu att trimma riggen. Något som vi borde gjort för länge sedan nu när vi känt hur det Borde ha varit. 
Nu beger vi oss över pölen. Vi ses om några veckor. Bilder kommer då också. Det har vi varit väldigt dåliga på att lägga upp i 
inläggen tyvärr. Men nästa gång! Annars finns det en mängd bilder under våra gallerier. In och kika där om ni saknar hur otroligt
fina och häftiga vi är! 
 
Tjoflöjt! //Warskavi